Mimosa Hostilis rotbark – vad säger svensk lag?

Mimosa hostilis (även kallad Jurema eller Tepezcohuite) är ett träd från Syd- och Centralamerika, känt för sin tannin- och alkaloidrika rotbark. Barken har en lång historia inom traditionell hudvård och färgning, men växten är samtidigt känd för sitt naturliga innehåll av DMT.

Vad säger domstolarna?

Högsta domstolen har i flera avgöranden, bland annat NJA 2018 s. 983, prövat frågan om när växtdelar som innehåller DMT kan utgöra narkotikabrott. Slutsatsen är att själva växtmaterialet i sitt naturliga skick inte är narkotikaklassat - det är lagligt att inneha bark eller rotbark som sådan. Det som kan falla under narkotikalagstiftningen är om materialet bearbetats till en "beredning", till exempel genom extraktion eller bryggning avsedd för konsumtion.

Gränsdragningen är inte solklar

Var gränsen exakt går för vad som räknas som en beredning har varierat mellan enskilda fall, och rättsläget bör inte tolkas som en generell frikort. Den som är osäker bör inhämta egen juridisk rådgivning.

Vår hållning

Växtbutiken säljer Mimosa Hostilis-rotbark i sitt naturliga, torkade skick - hel eller mald för färgnings- och hudvårdsändamål - utan tillsatser. Produkterna är inte avsedda som kosttillskott, läkemedel eller för mänsklig konsumtion, i enlighet med svensk och EU:s lagstiftning.

Denna artikel är allmän information baserad på offentlig rättspraxis och utgör inte juridisk rådgivning.