Kort svar: Mimosa Hostilis-rotbark i sitt naturliga, torkade skick är inte narkotika enligt svensk rätt. Det här har Högsta domstolen slagit fast i ett vägledande avgörande, och det är den bedömning som gäller idag.
Vad har Högsta domstolen dömt?
I NJA 2014 s. 259 prövade Högsta domstolen ett fall där en person innehaft 828 gram malen rotbark från Mimosa Hostilis. Domstolens slutsats var tydlig: växtmaterial i sitt naturliga skick – alltså obehandlad eller malen rotbark – är inte att bedöma som narkotika, även om barken naturligt innehåller ämnet DMT. Det var själva växtmaterialet som prövades, inte ett extrakt eller en beredning, och domstolen fann att det faller utanför narkotikalagstiftningen.
Samma princip – att rått växt- eller svampmaterial inte automatiskt räknas som narkotika bara för att det innehåller ett narkotikaklassat ämne – hade Högsta domstolen redan slagit fast för svampar i NJA 1995 s. 219. NJA 2014 s. 259 bekräftade och tillämpade alltså ett redan etablerat rättsläge specifikt på Mimosa Hostilis.
Vad omfattas INTE av det här avgörandet?
Det Högsta domstolen inte tog ställning till – och som fortsatt kan falla under narkotikalagstiftningen – är om materialet bearbetas till en "beredning", till exempel genom extraktion eller genom att delas upp i färdiga, doseringsliknande konsumtionsportioner. I ett senare avgörande, NJA 2018 s. 983, dömdes en person för narkotikabrott efter att ha delat upp rotbark i 271 stycken 10-grams-påsar. Domstolen ansåg att just den typen av paketering – i små, enskilda doser – gjorde att materialet skulle bedömas som en beredning avsedd för konsumtion, till skillnad från råvaran i 2014 års fall.
Med andra ord: det är inte växtmaterialet i sig som är olagligt – det är om det bearbetas eller paketeras på ett sätt som visar att det är avsett att konsumeras som narkotika.
Vår hållning
Växtbutiken säljer Mimosa Hostilis-rotbark i sitt naturliga, torkade skick – hel eller mald, utan tillsatser eller bearbetning – för färgnings- och hudvårdsändamål. Det är exakt den typ av växtmaterial som Högsta domstolen bedömt i NJA 2014 s. 259. Produkterna är inte avsedda som kosttillskott, läkemedel eller för mänsklig konsumtion.
Den här artikeln är allmän information baserad på offentlig rättspraxis och utgör inte juridisk rådgivning. Om du är osäker i ditt enskilda fall, kontakta en jurist.